KIC Sweden

Jämställdhetspolicy

Denna policy utgör riktlinjerna för KIC:s syn på, samt arbete med, jämställdhet och har sin utgångspunkt i KIC:s värdegrund samt Utrikesdepartementets policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete 2010-2015.

Ett centralt inslag i KIC:s värdegrund är jämlikhetstanken, som stipulerar alla människors lika samt unika värde, oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Inom ramen för den övergripande jämlikhetstanken ryms jämställdhet, som fokuserar på relationer mellan könen och innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Det innebär en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, delat ansvar för hushålls- och omsorgsarbete samt frihet från könsrelaterat våld.

Kvinnor utsätts i större utsträckning än män för diskriminering på grund av sitt kön och har generellt sett mindre makt och sämre villkor och möjligheter än män. På grund av detta likställs jämställdhet ofta med ”kvinnors ställning och rättigheter”, vilket osynliggör den centrala roll som män spelar dels som förändringsaktörer men också som vinnare då människor inte begränsas eller bedöms utifrån sitt kön. KIC anser att män och kvinnor har delat ansvar för att skapa jämställdhet, och att båda könen såväl som hela samhället vinner på att människors rättigheter och möjligheter inte inskränks på grund av könstillhörighet. Jämställdhet innebär även motverkandet av diskriminering baserad på sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Inom jämställdhetskonceptet skiljs biologiskt kön från socialt kön (genus), där det förstnämnda refererar till kroppskonstitution medan det andra handlar om kulturellt betingade roller, egenskaper och handlingar som kopplas till biologiskt kön.

Jämställdhet främjas bland annat genom att öka flickors och pojkars möjligheter att göra livsval bortom begränsande normer om kön, sexualitet och identitet(*). Kvinnor och män utgör inte enhetliga grupper, utan består av individer med olika identiteter, perspektiv, förutsättningar, behov, möjligheter och inflytande. Detta innebär att även andra sociala kategorier än kön, såsom etnicitet och socioekonomisk ställning, bör synliggöras inom ett jämställdhetsperspektiv för att djupare förståelse för orättvisa maktförhållanden ska kunna nås. Inom ramen för jämställdhetsarbete är det viktigt att uppmärksamma inte enbart direkt diskriminering, utan även indirekt dito.

Inom den sektor KIC verkar – demokratibistånd – utgör jämställdhet en viktig beståndsdel. Jämställdhet är såväl ett mål i sig som en förutsättning för långsiktig demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Vidare visar studier på starka samband mellan jämställdhet och fattigdomsminskning (se t ex ”Engendering development”, rapport från Världsbanken 2001). Som demokratiaktör, samarbetspartner, finansiär och mottagare av statliga medel har KIC en skyldighet att främja jämställdhet i sitt arbete och i sina relationer till partners och andra aktörer. Utöver hänsynstagande till samtliga fyra målområden som nämns i UD:s jämställdhetspolicy – kvinnors politiska deltagande, kvinnors ekonomiska aktörskap, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt bekämpning av könsrelaterat våld – kommer KIC att specifikt fokusera på följande mål:

i) att kvinnor och män ska ha lika stora möjligheter till deltagande i, och inflytande över, politiska processer och beslut på alla nivåer.

ii) att den politik som förs ska främja jämställdhet och kvinnors rättigheter dels genom jämställdhetsintegrering av politiska analyser och beslut och dels genom specifika jämställdhetsinsatser.

Jämställdhetsintegrering (mainstreaming) är en metod som innebär att ett jämställdhetsperspektiv läggs på alla aspekter av organisation och verksamhet, med syfte att se till att KIC inte förstärker eller upprätthåller, utan aktivt motverkar, ojämn maktfördelning mellan könen, såväl som utmanar föreställningar och fördomar om kön. Exempel på specifika jämställdhetsinsatser kan vara kapacitetsstärkande av kvinnopolitiker eller jämställdhetsseminarier för både kvinnor och män.

Vidare är det viktigt att KIC har en levande dialog med samarbetspartners i förhållande till ämnet, både genom att ställa krav och genom att uppmuntra. KIC ska även tillvarata den erfarenhet och kompetens som partners kan ha inom jämställdhetsfrågor, samt vara lyhörd inför den kulturella och politiska kontext som partnern befinner sig i. Det är dock viktigt att betona att det inte finns några ursäkter för ojämställdhet, utan att kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter i teori och praktik utgör grundläggande demokratiska värden utan vilka en organisations demokratifrämjande strävan kan ifrågasättas.

Denna policy ska beaktas och bör konkretiseras årligen i KIC:s verksamhetsplan, t ex i form av mål eller aktiviteter, samt sedermera följas upp i verksamhetsberättelsen. Policyn ska även tas i beaktning inom varje enskilt program/projekt. KIC ska ta fram ett kompletterande dokument till policyn som dels ger mer konkret vägledning för hur jämställdhetsintegrering genomförs och dels tar upp en handlingsplan för hur KIC ska gå tillväga i de fall där samarbetspartners agerar på sätt som kraftigt strider mot KIC:s jämställdhetspolicy, t ex hets mot HBT-personer. KIC:s syn på och hantering av jämställdhet i förhållande till personalfrågor återfinns i personalhandboken. Huvudansvariga för KIC:s övergripande jämställdhetsarbete är generalsekreteraren och fokalpunkten för jämställdhet, där generalsekreteraren fokuserar på organisation samt personal och fokalpunkten på verksamhet.

Projektledarna är ansvariga för jämställdhetsintegreringen inom sina respektive program/projekt, med stöd från fokalpunkten.

(*) Citat från Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete 2010-2015, Utrikesdepartementet 2010, s. 5.